Svenskminnen i Estland

Hans Lepp

Kapitel 3. Pontus De la Gardies sarkofag

Det i särklass stiligaste monumentet i Tallinns domkyrka och kanske rent av i hela Estland är Pontus De la Gradies och hans maka Sofia Gyllenhielms sarkofag som står uppställt till höger om altaret i domkyrkan.

Pontus De la Gardie, anfader till den kända svenska adelsätten, föddes i södra Frankrike på 1520-talet. Efter att ha tjänstgjort som legosoldat hos den danske kungen kom han till Sverige 1565 i och med att Varbergs fästning kapitulerade. Erik XIV och senare Johan III förstod att utnyttja den språkunnige och diplomatiskt sinnande fransmannen som fick uppdrag av kungen att både värva krigsfolk i Frankrike och bevaka drottning Katarina Jagellonicas italienska mödernearv. De la Gardie gjorde en snabb karriär vid hovet. År 1571 blev han friherre och några år senare kom han kungahuset ännu närmare då han gifte sig med Johan III:s dotter Sofia Gyllenhielm.

Sin färdighet som skicklig militär och härförare visade han prov på då han år 1581 erövrade och införlivade Narva med det svenska riket. Tre år senare, 1584, drunknade han i Narova floden. Hans maka hade dött året innan. De efterlämnade tre små barn, Britta, Johan och Jacob.

På kunglig befallning beslöts att värdig minnesvård skulle resas i Tallinns domkyrka över fältherren och hans maka. Vid denna tid fanns i Tallinn en bildhuggare som hette Arent Passer och som anlänt dit från Danzig. Under sitt besök i Tallinn 1589 uppdrog Johan III åt Passer att utföra gravmonumentet. Den väldiga gravtumban i ljus estnisk dolomit är uppbyggd likt en paradsäng. De döda är avbildade liggande på en madrass med tofsprydda brokadkuddar under sina huvuden. Fältherren är iklädd rustning och hans maka en praktfull renässansdräkt. Ursprungligen hade monumentet rika förgyllningar vilka nu nästan helt har försvunnit.

Sarkofagen

På framsidan av gravtumban återfinns en framställning av Narva år 1581. Det är den äldsta kända bilden av staden och när man vid mitten av 1970-talet restaurerade Hermannsborgen i Narva användes reliefen på De la Gardies sarkofag som förebild för borgtornets utformning. Ovanför själva gravtumban finns en väggtavla som också utförts av Passer och som ingår i gravmonumentet. Arent Passer var fram till sin död 1637 Tallinns mest eftertraktade bildhuggare och Gustav II Adolf försökte, dock utan framgång, att locka Passer till Stockholm för att utföra bildhuggeriarbeten på Stockholms slott.