Svenskminnen i Estland

Hans Lepp

Kapitel 4. Det svenska riksvapnet på slottet i Tallinn

På midsommardagen 1561 intog amiralen Klas Kristersson Horn slottet i Tallinn. Till minne av denna händelse och för att markera att Tallinn nu löd under svensk överhöghet lät Horn beställa en stentavla med det svenska riksvapnet och sitt eget vapen på.

Det svenska riksvapnet från slottet i Tallinn

Tavlan försågs med en text på latin och under vapenstenen uppsattes en särskild stentavla med en längre text som berättade att makten nu innehades av den svenske kungen Erik XIV. Den stora minnestavlan som mäter 320 centimeter på höjden och 145 centimeter på bredden togs ner från slottsfasaden under 1700-talet och fördes i sinom tid till Tallinns borgmästare, Girard de Soucantons sommarhus Rocca al Mare utanför staden. Texttavlan däremot slogs sönder på 1700-talet och delarna av den återfanns först vid en utgrävning som gjordes på slottet år 1935. De båda tavlorna har nu sammanfogats igen och finns att beskåda på gården till Tallinns sjöfartsmuseum vid Tjocka Margareta. Sten Karling, som var professor i konsthistoria vid universitetet i Tartu 1933-1940, har påpekat att stenen med det svenska riksvapnet utförts i enlighet med de nya heraldiska reglerna som togs i bruk i Sverige i samband med Erik XIV:s kröning, vilken ägde rum samma år som Estland blev svenskt. Själva riksvapnet, med de fyra fälten och med Vasakärven i hjärtskölden går tillbaka på det svenska riksvapnet såsom det presenterades i Gustav Vasas bibel 1541. Däremot är den slutna kronan över vapnet en nyhet som förekom för första gången då Erik XIV, med pompa och ståt kröntes till Sveriges kung år 1561.